I och med en väldigt stark avslutning på säsongen lyckades fotbollslaget vinna ligan och därmed ta sig till slutspelet. I semifinalen stod Rhode Island College för motståndet. Vi hade mött dom i sista hemmamatchen under den ordinarie säsongen och då vunnit med 1-0, med bud på fler mål. Trots en hel del slutspelsnerver lyckade vi också vinna semifinalen med 1-0 och kvalificerade oss till final på hemmaplan mot Keene State College. Keene har alltid varit skolans stora rivaler och det var rejäl derbystämning i luften inför hela 500 åskådare, klockan 10 söndag morgon i förra veckan. Vinnaren i matchen skulle få en automatisk plats i NCAA National Tournament (USA:s collegeidrottsförbunds nationella turnering). Matchen var oerhört tät och innehöll en del chanser åt båda håll. När ordinarie tid var slut var det fortfarande 0-0, och även när övertiden var spelad hade inget av lagen gjort något mål. Det blev alltså avgörande på straffsparkar. Vår målvakt är väldigt duktig så jag kände på mig att det skulle gå vägen, men det började inte bra alls; dom gjorde mål och vi missade i första omgången. Efter mycket dramatik lyckades vi till slut vinna! Första gången någonsin i skolans historia som laget kvalificerat sig till NCAAs! I klippet nedan kan ni se ett inslag från skolans tv-kanal som rapporterade från matchen.
Vi skulle alltså sedan ta oss an Williams College från Williamstown, MA. Matchen skulle spelas på Keene States arena, då dom också lyckades kvalificera sig till turneringen genom att ha en bra ranking. I fredags eftermiddag steg vi på bussen som tog oss de dryga två timmarna upp till Keene i New Hampshire. Efter en natt på Holiday Express var det sedan dags för match. Keene spelade sin match mot York (NY) när vi kom ner till planen, och dom ledde med 4-0 redan i halvtid. Det var inte många grader över nollan när vår match satte igång. Vi inledde bra och tryckte på redan från start. I nionde minuten fick vi en kontring emot oss och lite snöpligt stod det plötsligt 0-1. Vi kämpade på och hade en bra bit av spelet, men lyckades inte få hål på Williams (som är högt rankat i regionen och har massor av erfarenhet av NCAA sedan tidigare). 0-1 stod sig till halvlek och vi gick ut i andra halvlek med ännu mer press på Williams. Dom hade dock ett väldigt bra försvar och deras anfallare var väldigt effektiva. På ungefär samma sätt som i första halvlek drog vi på oss en kontring och dom lyckades sätta dit 0-2. Detta blev också slutresultatet. Inte alltför besvikna, efter en välspelad match, var nu säsongen slut för oss. Trots att jag var väldigt påpälsad (jag i mitten på bilden) var jag rejält frusen efter att ha suttit på bänken i två timmar. Vi tackade våra seniors för en bra sista säsong och våra fans (närmare 100 pers) som hade tagit sig upp till Keene för att kolla på matchen.
Sådär, nu blir det inte så mycket mer om fotboll på ett tag. Nästa inlägg om fotboll blir nog någon gång i vår, och då kan jag förhoppningsvis vara med själv och spela!
I onsdags förra veckan började jag med PT, som alltså betyder Physical Therapy, eller fysioterapi på svenska. Mina sjukgymnaster har sina lokaler i källaren på den klinik som Dr MacAndrew arbetar. Första passet höll Jen (som är nyutexaminerad från UConn), och det bestod till största delen i att mäta hur långt jag kommit på egen hand för att ha siffror att utgå från. Vi körde ungefär samma övningar som jag hade gjort nere hos Doc Yeo på Sports Center: "quad sets", "straight leg raises" och "ankle pumps".
Andra passet kom sedan i fredags, innan vi åkte till Keene. Den här gången var det min andra sjukgymnast, Jon, som tränade mig. Han körde på rejält och tryckte och pressade på mitt stackars knä så hårt att jag nästan inte klarade av det. Men efter en timme med honom kunde jag böja mitt ben närmare 60 grader på egen hand och närmare 80 grader med hjälp. Vi ändrade inställning från 30 till 60 grader på mitt brace innan jag på egna ben gick därifrån. Kryckorna hade jag (om jag inte berättat det) släppt några dagar tidigare. Den här veckan som kommer blir det tre pass hos ProCare (sjukgymnasterna) och fem pass hos Doc Yeo. Intensivt, men det kommer ge resultat.
