Fortsättning på Thanksgiving break

På lördagen hade vi alla lite olika önskemål, så vi bestämde oss för att var och en fick göra vad dom ville. Jag bestämde mig för att gå ner till det berömda Hockey Hall of Fame, som låg inte långt från St. Lawrence Market. Det var inte alltför packat med folk och jag kom in ganska snabbt. Det fanns massor av montrar med alla de kända spelarna och en liten bio med arkivrullar från Toronto Maple Leafs gyllene år. Man kunde också pröva på att skjuta mot en målvakt eller testa på att själv vara målvakt. Dom hade också ett bås där man kunde testa själv att vara bildproducent för en NHL-match och försöka klippa ihop snygga vinklar i full fart. Det sistnämnda testade jag på och det var riktigt skoj!


Jag fortsatte sen till Stanley Cup-rummet, som var extremt varmt av någon anledning. Bucklan stod i ett hörn och man kunde ta bilder tillsammans med den om man ville. De hade också alla de andra troféerna där, till exempel Hart Memorial, som Foppa fått, eller James Norris Memorial Trophy, som Nicklas Lidström i stort sett prenumererat på de sista åren (vunnit alla år utom ett på 2000-talet).

När jag riktigt gottat mig i all hockeyhistoria ett bra tag, gick jag vidare för att kolla in Air Canada Center, Toronto Maple Leafs hemmaarena. Tyvärr var det inga hemmamatcher den här helgen och det gick inte heller att komma in i själva arenan. Jag fick nöja mig med att få en glimt av läktaren genom ett fönster.

Efter all hockey bestämde jag mig för att gå och möta ett par av de andra i vår lilla grupp. Dom hade satt sig på ett Starbucks i en bokhandel och pluggat, så jag gjorde dom sällskap där. Jag hade också lite att plugga inför en midterm så jag beställde en underbart god (och väldigt söt) White Hot Chocolate med massor av grädde på toppen och satte mig ner. Efter nån timme kom också de andra och vi bestämde oss för att hitta någonstans att äta kvällsmat. De tyska studenterna ville testa på de indiska kvarteren, vilket vi tyckte lät som en bra idé. Vi gick och packade ihop våra saker (för att kunna åka tillbaka till Niagarafallen efter maten) och satte oss i bilen och tyskarna tog en av stadens alla street cars (spårvagn). Vi gick runt en stund i kvarteren, och tog in alla intryck och dofter. Vi hittade sen en liten restaurang som verkade trevlig. Jag beställde "Big Tandoori Dinner", som innehöll diverse heta smårätter. Det var väl inte den allra godaste maten jag smakat, men vi hade trevligt ändå.

Efter att vi lämnat av tyskarna vid deras lägenhet åkte vi den dryga timmen tillbaka till fallen och samma hostel som vi bott på tidigare. Vi delade rum med en trevlig holländska som kommit med tåg från Ottawa, där hon gjorde en work-study. Då vädret fortfarande var klart gick vi alla ner för att se fallen "by night". Bilder från detta kommer i ett särskilt inlägg.

Morgonen efter (söndag morgon) gick vi upp tidigt för att få se soluppgången över fallen. Lite lagom trötta kom vi ner till fallen och fick se en riktigt fin soluppgång rakt över de "amerikanska" fallen. Efter att ha tagit ett oändligt antal bilder gick vi tillbaka och käkade frukost. När vi packat ihop våra grejer satte vi oss i bilen och körde förbi vad som kallades The Whirlpool, som låg en bit från själva fallen. Där fanns en souvenirbutik där vi spenderade våra sista kanadensiska dollar. Vi åkte sedan igenom tullen (gick betydligt smidigare än jag hade trott) och parkerade bilen på den amerikanska sidan av fallen. Vi gick ut och tittade på dom från den sidan också, vilket var mäktigt på sitt sätt även om man inte såg lika mycket av fallen. Men man var närmare och såg verkligen med vilken enorm kraft vattnet forsar ner.

Vi påbörjade sedan den långa resan hem. Efter ett antal stopp på diverse snabbmatställen och Starbucks kom vi hem vid sextiden på kvällen. Rejält trött somnade jag tidigt den kvällen.